vad menar du?
sitter vid spisen
pannan vilar mot ena handen
armbågen mot spisen
andra handen sammanbitet pressad mot en spisplatta på högsta effekt
fräser, sprakar i handen som pendlar mellan att skaka och att ligga fixerad över plattan
mellan fingrarna i handen som panna vilar mot sipprar svett som droppar ned i gamla stekrester på spisens flottiga yta
jag menar att vi måste reda upp ditt ben
hur ska vi kunna bjuda över gäster när dina skjortor ligger slängda längs väggarna?
och din besegrade far som ligger där halvt täckt i trasmattan börjar faktiskt lukta illa
du har inte dammsugit på veckor utan bara sitter där vid spisen
tänk om folk skulle se bitarna av kyrkan du fördärvade
för att inte tala om den korrumperade lojaliteten som klibbar under fötterna särskilt här vid diskhon
ska du inte slå på köksfläkten så oset från handen inte fyller hela lägenheten?

allt är redan sagt
alla ord använda
allting redan gjort
står på botten i en tom bassäng
sprickor utmed botten och i mönster längs kanterna
meningslöst att öppna munnen och formulera något
en ensam vinterdag på landet, en bilfärd genom ett öde landskap som
forsätter evigt
kranarna igenrostade, klarar inte vrida dem, inte ens med verktyg
tar fram bågfilen för att komma in i rören
finner bara fukt, grässtrån, smuts och rost inuti
det finns inget att se, inte ens om man verkligen ser efter, manipulerar
eller ser i syne
ger upp kartans anvisning
låter instinktivt sällskapet han flytt få spöka
ingen press att gå vidare, inget mål på horisonten
kraftiga spöken som slött glider omkring
dom hon ville slippa för att leva, för att äntligen få se något nytt
om han ställer sig bredvid ett spöke talar det till en ibland
tiden är lika otydlig som den sysslolösa vinterdagen på landet
där möter vi dom som förstått och slutat söka för att ägna sig åt upprepning