det bodde en vekhet över dina läppars krökning
när du log
en tafatthet över dina rörelser
en rädsla som liknade min

och du levde med en skakning på huvudet
i en illusion om hur du tämjt dina inutibröstbenetdemoner

de som grävt gångar i dig
under många år

ditt handslag var fast
ditt inre i ruiner

men jag såg dig
innan du märkte det

det var fullmåne i helgen
jag såg den aldrig
för jag var full

men satan satt och ylade
runt husknuten

och rännstensprinsessan
har en pappa
som jagar demoner
med en yxa

själv äter hon ingenting
och hennes armveck gör ont

utanför fönstret
går barfotaprinsen

på glas

och dör under rutchkanan
senare samma kväll