Om du någonsin skulle fälla en tår,
när tankarna för dig till gamla minnen
Låt den få falla i mitt öppna sår,
endast det behövs för mig att läka,
att jag vet att det fortfarande är
våra minnen

Tanken på att du har glömt
får mig att plågas
och minnas värre
Det är oerhört smärtsamt
att åter beröras av känslor man gömt
för att påminnas om
att allt kan bli värre

Allt har sin tid
och vår tid är gången
men låt oss minnas och glädjas våra dar
Låt oss ge liv och ton till sången
om allt det förgånga
och allt det som en gång var

Snälla, fäll en tår
och låt den få läka mitt sår
och glöm aldrig det
som var “igår”

Att andas känns tungt,
du har förorenat luften
Hjärtat löper amok,
försöker kontrollera slagen
Marken blir ojämn,
klarar inte av att ta ett steg
Hjärnan är ur funktion,
plötsligt blir jag feg

Försöker att tala,
men tungan vill inte
Blir stående som jag är,
kroppen lyder inte
Blundar och hoppas,
att jag inte blir sedd
Vet du att det är du,
som gör mig så rädd

Tänd ett ljus och släck mörkret
Minnena bränner inatt igen,
bränner mot huden
Släpp in den kalla vinden, öppna fönstret
Kom tårar, kom
Olikt smärtan är du bjuden
Spring mina vänner och göm er om ni kan
Ja, för minnena de bränner
Bränner den de kan

Toner från mitt förflutna
en sorgsen melodi
Löven blåste bort med vinden
kvar blev en känsla, nostalgi

Månen slocknade, stjärnorna föll
nattens kyla går ej att glömma
Det fanns en tid då jag älskade
när slutade jag att drömma?

Tysta steg på tomma gator
musiken spelas inte längre här
En ljuvlig doft gör sig påmind
minnen ur en helt annan värld

Tårar faller nu som pärlor
bildar ett hav som är heligt
Livet jag kände försvann i vågor
inget varar för evigt