Avtrubbat medvetande växer inom mig
Omåttligt begär driver mig framåt
Sekvenser av mani plågar mig
Död,
är min ambition
Slaktad,
är min glädje
Stilla får jag våndas
Ännu en likadan dag
Var är nu alla vänner?
Ett ensamt möte med mig själv
tar luften ur min livsvilja
Gud,
låt nästa dag bli som den förra
och låt mig vakna för alltid.
Copyright© Mats Lundmark 2008
Det är kväll
Dagens sista solstrålar
flyter in på balkongen
som en föraning om lycka
eller ett problem mindre i livet
Molnfria tankar
blandas med det avlägsna bruset från vägen
Jag gungar lätt med foten
och vill inte lämna stunden
Solen värmer
Nu vill jag leva
Nu får jag leva
Copyright© Mats Lundmark 2008
Jag har en gräddkola i munnen
och en längtan att röka mig till tröst
Utanför spelar våren ut sin sång
Jag vandrar i sången
och sörjer över förlorat begär
Luddigt lever jag vidare
Utan mål
Utan en tanke på framtiden
En kola tar slut så fort
och jag vill ju röka
Men jag börjar inte igen
Fyrtiosex kronor kostar det att dö
Att leva är gratis
men inte lika galet
Inte alls lika galet
Copyright© Mats Lundmark 2008
En gråmulen förmiddag i vårens svala tecken
Så som jag önskar att jag fick röka
eller berusa mig utan ångest
Jag sysselsätter mig med nonsens
mellan otillfredställelse och otillräcklighet
Och så denna ångest
Man önskar bara dagarna gick
Trots att det är det de gör
Där världen är främmande för mig,
med en obotlig längtan bort,
går jag sakta till min ensamhet
och bort från sanslös dårskap
Och så denna ångest över det ofullbordade
Copyright© Mats Lundmark 2008
Distanserat krig
men blodsmaken känns ända hit
Som vore man slagen i förtid
Tre begravningars erfarenhet
Alltid lika smärtsamt
Någon måste ju dö
Är det min död jag saknar?
Där min ensamhet är min mentor
Vad hände?
Skulle inte vi leva
och ledas fram till friden?
Jag,
som bara väntar
som lyssnar på allt.
Behöver hopp
Inte blodsmak.
Copyright© Mats Lundmark 2008
En långsam vår mot sommar.
Solen värmer igen.
Ett stenkast från att få en vän
eller bara att dö
Nu ska man resa
för att se all sommar
Vad ljuvligt att få se en förlorad vän
som lever väl
I vårens sommarsol
Jag vill bli befriad
men gråhet rutar min dag
Uthärdligt men långsamt
Ensam igen
Irrande upptagenhet
Starkölsångest
Imorgon, är nära nu
och våren är långsamt slut
Copyright© Mats Lundmark 2008
Timmarna trilskar sig långsamt fram
Om en stund sover jag.
Men först en kärlekstanke i skrift.
Du talar till mig Jesus
Det får mig mindre ensam
och ger en lovsång närmare himlen.
En psalm till beskydd.
Psalm etthundra tjugoett
och tryggheten svävar över fruktan.
Inga cigaretter att trösta sig med
och alkoholberusning fjärran mig
Ett hopp som tänds på toaletten
mellan uppgivenhet och psalmen om beskydd
Ändå tomma dagar
En kärleks grå vardag
Fast om en stund sover jag
Copyright© Mats Lundmark 2008
