så många bilder flänger förbi
visas en sekund på duken och sedan nästa
en duk bredvid med en annan bild
ännu en duk bredvid tills vi är tillbaka vid den första
alla olika bilder
hinner inte urskilja innehållet, bara en smak kvar på tungen när en bild försvinner, duken blir svart bråkdelen av en sekund och nästa bild visas
en del låter den korta tidens exponering vara hela uttrycket och bilderna i blickens periferi är också hela intryck, mer perfekta än om blickens fokus nåt dom
bilderna bakom ryggen räknas bara igenom ljuset de sprider på bilderna hon ser och reflexerna i deras hår
en del blir obekväma av att inte kunna studera varje bild i obegränsad tid, tänker tillbaka för att inte glömma, söker i minnet, försöker utforska, så man missar nästa och lukten i lokalen
hon förklarar i skolans högtalare som når skolgården, klassrummen, matsalen
en sekunds upplevelser, omöjligt att räkna alla nyanser och vinklar, där man följer rälsen som inte finns i huvudet, men som känns in instinkten, och låter nästa sekund ta vid
kan lära mer än om man i kameran, termometern, måttbandet, geigermätare fångar en sekund och sedan missar nästa
visst är man kvar i rummet när denna sekund, hon säger att vi missar, upplevs
men den missar magen, ljuset tillåts inte brytas i prismat och målas över muren i färger som kan få en att kräkas, färger som får en att tappa koncentration, färger som får en känna värme, färger som får ens rygg att värka, färger som får en att undra