*

jag hängde upp doftgranar för att förleda
men ändå doftar det bara du
och på sätet ligger dina nycklar

jag viste inte om du lagt dem där som ett tecken på
att jag borde ta mig in till dig nu
att jag tydligen varit för blind för att se
hur jag hela tiden velat ha dig

nu var det på tiden att låsa upp
trycka enter
kliva in i en värld
tillsammans

*

eller var nycklarna som ett tecken på
att du ger dom till vem som helst
en regnig söndag då inte ens tv-kanalerna ger något mer intressant
än ett par suckar
sex ton dillchips
nedfettade tvdosor
och en sorgsen rap som sätter punkt
för en fortsatt j ä v l i g dag

spelar ingen roll hur många doftgranar man sätter upp för
att förtränga vad man egentligen känner
det hindrar inte den verkliga doften att tränga sig på ändå
den frågar aldrig om lov

och det är något som får mig
att tänka
på min hand
i ditt hår
så självklart

*

ser en utspilld fläck sedan du skrattade sådär mycket att hela bilen skakade och en tant knackade på rutan för att fråga varför vi hade samlag i en bil och du blev livrädd och cocacolan fumlade ur dina händer å vipps
hade du bitit dig fast i tyget
och lite varstans föresten
redan där
för att stanna

startar bilen
gasar hundra nittio på en smal grusväg
gruset sprätter
bildar rökmoln
och jag tänker försvinn ur min åsyn nu
ebba ut som allt annat man kan förtränga
med lite påtvingad vilja
ett stenskott rakt in i mitt hjärta
exakt här

för jag kan känna din närhet så tydligt
dina flås i nacken
jag saktar in
blundar
lägger handen om växelspaken
och drömmer mig bort
en regnig söndag
med dig

*