{k}Om du har några tips på titel så är jag tacksam{/k}
Mandelkrans, kanelsnurror eller blåbärslängd… Jag står och väljer mellan olika fikabröd. Blåbärslängden blir nog bra tänker jag och går vidare mot fruktavdelningen. Då ser jag honom.
Inte min livs kärlek, barndomsvän eller någon idol.
En helt vanlig man runt 30 med kolsvart hår som står och ler.
Han står vid hårfärgerna och ler. Kanske har han hittat ett par gråa hår och ler över sin egen fåfänga. Kanske så ler han av någon annan andledning eller av ingen anledning alls. Jag tänker inte så mycket på det först men det får mig att le.
I kassan ser jag honom igen. Han står och packar ihop sina varor och ler, igen. Det får mig att le, igen.
På cykeln hem tänker jag på det. Han stod och log, tillsynes utan andledning, så underbart. Jag log åt det, tyckte det var fint. Hela vägen hem log jag. Jag log för att trafikljusen slog om till grönt, log för att det var nerförsbacke och för ingen som helst andledning.
Jag hoppas att någon av alla de som såg mig le idag också började le. Om inte spelar det ingen roll. Jag hade kul i alla fall, det är så mycket roligare att le än att inte göra det.
Tack till dig som stod vid hårfärgen idag 19/4 2006 runt halv fyra och log. Du förändrade min dag.
Linna, 21/7 -06 kl 22:14
Hehe… en lite förutsägbar titel skulle väl kunna vara “Le”. Mysig text! MAn måste ta till vara på det braiga i vardagen =)
linus, 22/7 -06 kl 00:07
prima vardagsbetraktelse. :)