alltså denna dunsen som gjorde att mina två kompisar flög halvägs genom rummet i deras kabin
ja, kabinen i det sotiga tåget
den lämnade en viss tids tystnad efter sig
vi klev ner i tystnaden för detta drog i våra ögon
pilar nedåt, fram längs trappstegen, pilar, samma riktning
tidigt på morgonen, måste blunda hårt för det där suset som suger, samlar ihop en
tittar över axeln, tappade något? jag såg riktningen nyss?
jag lovade henne att vänta tills fem i halv
ja, det bara väller ut nu
och skidliften vet allt om det hålet som pekade
kan inte sluta nu, pilarna var suddiga, röriga, surrade fast, surrade vid kojan
välj ångra
kommentarer
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.
Inga kommentarer