ögonblicksevigheter
livstider korta som sekunder
flammar upp och brinner ut
kontrastskärpa
gör mig nästintill
snöblind
och ändå visar almanackan
juni; grönskans tid

polaroidfrusna står vi kvar
som vaxdockor med
avkapade fingrar
och förvånade munnar
ropar ljudlöst på hjälp
så jag blundar hårt

och tänker

borta bra men hemma bäst
borta bra men hemma bäst
borta bra men hemma bäst

helt i onödan

jag är ju redan hemma
mitt i stormens öga