Jag kände hans hårda tag om min midja, tycket som kom när han kastade ner mig på golvet. Känslan som kändes när han slog till mig. Det gjorde ont, fruktansvärt ont. Det var en vidunderlig hetta. Varje slag slogs för vår kärlek. En förbannelse över mitt liv och min lycka. Jag kände tårarna komma. De rann som syndafallet, varma tårar. Jag grät inte för att han slog mig, utan för hur dum jag hade varit. Jag såg ner mot marken. Jag kände hur han tryckte ned mig mot dessa små korn som borrade sig in i min hud. Det gjorde ont. Men plötsligt släpptes trycket och jag kände lättnaden skölja över mig, men det var bara början på ett helvete som skulle styra mitt liv i årtionde.

När jag träffade honom för första gången var han alldeles underbar, ja du vet hur det är när man plötsligt blir så där störtförälskad. Jag var inne på en av stans krogar. Det var en tillfällighet att vi möttes. Egentligen skulle jag inte ha gått, men min väninna tjatade på mig. Så jag följde med henne motvilligt, men jag hade bara lust att dra något över huvudet. Gömma mig för omvärlden, slippa alla granskande blickar. Min väninna tyckte att jag hade legat hemma och deppat i en evighet. Det var visserligen sant. Min pojkvän hade gjort slut med mig för en månad sedan. Jag hade gråtit länge och mina känslor hade hunnit svalna för honom, men jag hade inte lust att bli sårad igen. Mitt hjärta var redan brustet och jag kände inge lust att möta några andra. Jag kände mig så ensam och bortkommen. Min väninna lyckades dra iväg mig till puben tillslut och nu stod jag där inne och det var där jag såg honom. Ja han var lång och solbränd. När jag såg på honom smälte mina ben och jag fick hjärtklappning. Hans leende var stort och underbart. Han rörde sig så snyggt. Jag märkte inte vimlet runt mig, inte heller min väninna som ropade på mig. Jag såg bara hans vackra leende och när han förde ölet mot sin mun kom ett skum på hans överläpp. Jag blev så fascinerad av hans rörelse och fastnade med blicken på hans plats.

Plötsligt var han borta och jag såg mig förtvivlat om. Runt mig var det dansande par. Borden bredvid satt det människor som pratade. Stimmet av människors röster följde rytmiskt med musiken som dunkade igenom rummet. Jag sökte längtansfullt efter honom. Min blick följde varje människas rörelse vid borden, men jag hittade honom inte. När jag satt där och funderade som bäst var han kunde vara så kände jag en varm hand på min arm. Jag vände mig om. Mitt hår smekte mitt ansikte och jag svalde en lättnad suck när jag såg att det var han. Han stod bakom mig och log mot mig med hans underbara bruna ögon. Jag rörde lätt vid bordets duk och såg på honom när han slog sig ned på en av stolarna bredvid mig. Jag fingrade på mitt glas, som var halvfyllt med öl. Han log mot mig och sade: – Hej sade han. Jag rodnade och log ned i glaset. Mina tankar fumlade runt i mig. Vad ska jag göra? Ser jag bra ut? Jag rättade till min tröja. Jag tittade ner på mina händer. Han märker väl inte att jag svettas. Jag tittade upp på honom och sade försiktigt hej. Han skrattade och log. Han lutade sig bekvämt på stolen. Mina tankar for som blixtrar runt i mig. Om jag inte skulle ha behärskat mig och dragit mig i nacken skulle jag ha sjunkit genom golvet. Hans röst var som ljuv honung så där söt, men ändå sträv och raspig. Jag såg på hans mun. Han hade lite fjun över överläppen tänkte jag och log lyckligt. – Jag heter Hasse! Sade han och log. Jag log tillbaka och kände hur min röda färg höll på att komma tillbaka till mina kinder. Jag sänkte min blick ner i mitt knä. Såg ner på mina händer. De svettades och jag kände mig äcklig. Jag var så inne i mina tankar att jag inte hörde hans fråga. – Vad heter du? undrade han än en gång. Anna, svarade jag leende och svalde. Han var så snygg. Mitt hjärta klappade fort som ett fickur. Jag kände hur han tog tag i min hand, hans värme som kom. Den var varm och underbar. Jag rös av välbehag. Han böjde sig närmare mig och jag kände hans varma och härliga andedräkt mot min hals. Hur hans varma kyssar spreds sig från halsen och upp för att möta mina läppar. Hans var mjuka och härliga. Han viskade i mitt öra efter den underbara kyssen: – Vill du dansa? Jag nickade och han förde mig upp på dansgolvet. Det var så det hela började. Det var så underbart och det kändes som om jag gick på moln.

Denna tid då vi gick hand i hand var en levande tid. En dag på vårkanten frågade han mig kärleksfullt ifall vi kunde flytta ihop och jag svarade ja. Vad kan vara fel när man känner sig älskad? Aldrig hade jag känt mig så lycklig. Vart jag gick så kände jag mig älskad. Han överröstade mig med allt som en kvinna vill ha, allt från choklad till smycken. Men detta var bara ett sätt att förföra mig för att få in mig i hans spindelnät.

Livet lekte för mig tills vändningen kom som en kniv i ryggen. Vi skulle gå ut en kväll. Jag tror att det var en ljummen vårkväll i maj. Om jag nu minns rätt. Jag visste att han skulle jobba till åtta. När klockan slog halv nio hade jag satt på mig min röda klänning som jag fått av honom. Men han hade ännu inte kommit hem. Jag väntade, klockan tickade iväg. Klockan var nu halv tio. Jag suckade, jag rörde vid min ring. Klockan slog. Den var tio. Jag kände hur tårarna började rinna, sminket började smeta ut sig och färjade en mörk toning under mina röda svullna ögon. Jag hörde skramlet av nycklar från ytterdörren.
Jag skyndade mig ut till hallen. Jag tittade mot min blivande man som kom invacklande. Jag såg med avsky på honom. Jag hade aldrig sett honom sådan. Han kom invacklande mot mig, kastade nycklarna på golvet tillsammans med jackan. Jag suckade när jag såg på honom. Han sade drucket: – Hej älskling! Han drog mig intill sig och försökte kyssa mig. Jag försökte dra mig ur hans famn, men han var för stark. Jag drog bort mitt ansikte, bort från hans kyss. Jag försökte motvilligt dra mig ur och väste mot honom: – Släpp mig! Hans leende blev breddare och hans ögon brände ursinnigt, svarta av hat. Det värsta man kan skåda. – Kan du inte släppa mig Hasse? Varför gör du detta? Han log ilsket mot mig. Jag kände hans varma famn runt mig och hans händer som kladdade på mig. Han mumlade något medan han kysste mig. Jag försökte trycka bort honom. Jag kände hans stinkande andedräkt mot min hals och sade: – Varför? Du lovade att vi skulle gå ut idag! Han tittade hastigt på mig och sade förbannat: – Vad är det du säger? Anna, du tror att du kan få allt va? Han drog mig hårt i nacken. Höll mig hårt. Jag kände smärtan, mina tårar började rinna. Jag kände skräcken skölja över mig. Jag tittade upp mot honom, min skräck avspeglade sig i mina ögon. Mina tårar följde mina kinder och jag snyftade högt: – Förlåt älskling! sade jag undergivet. – Du har varit en stygg flicka förstår du? Han knuffade ner mig mot golvet. Jag kände hur det sved till där bak, jag bet till för att inte gråta ännu mera. Så såg jag hur hans hand höjdes och träffade min högra kind. Jag drog krampaktigt min hand mot min ömma kind. Mina ögon fylldes igen av tårar. Jag tittade upp skräckslaget mot honom. Jag såg upp mot honom, han som skulle förställa min blivande man. Men han hade förvandlats till ett monster utan ord. Jag rös av obehag. Han stod och betraktade mig med avsky. Jag kommer fortfarande ihåg det, han hade kavlat upp sina armar på skjortan och när jag minst anade det så slog han till igen. Men den andra gången regerade jag inte. Jag var någon annans stans. Jag såg med avsky på honom och sade sårat: – Jag trodde du älskade mig? Han böjde sig ner mot mig och kysste mig. – Du vet att jag älskar dig! sade han alvarligt. När han vände ryggen mot mig reste jag mig krampaktigt upp och tog stöd av byrån och jag sade argt mot honom: – Du vet att jag kan lämna dig! Han vände sig om och tittade misstroget på mig och skrattade. – Nej stumpan, du vet att du är min. Vad skulle du göra utan mig? Du har ingen annanstans att ta vägen. Jag blängde ilsket på honom och sade: – Jag går nu! Han tittade på mig med avsky. Jag tog min jacka och sade: – Följ inte efter mig. Jag vill inte ha med dig att göra. Sedan skyndade jag mig ut från lägenheten. Det sista jag såg av honom var när jag klev in i bilen och tittade upp till vårt fönster. Men jag kände att jag hade handlat rätt. Jag fick bo hos min syster ett tag och han ringde några gånger och bönföll mig att komma tillbaka. Han sa att han ångrade sig och att det bara var mig han älskade. Men jag lyssnade inte på honom och jag gick aldrig tillbaka och det är jag glad för idag. Jag visste att han aldrig skulle sluta.

Om han har slagit en gång kommer han aldrig sluta. Efter ett tag slutade han att ringa mig. Jag hörde senare att han hade skaffat sig en ny tjej. Hon fick till och med barn med honom. Jag är glad att jag inte stannade kvar. Man ser att hon blir slagen, man såg henne ibland och en dag så var hon borta. Det sista jag vill säga är: förförs inte av hans charm eller hur många presenter han ger. Han gör det bara för att få dig i sitt nät.