Tystnad och mörker, jag hör och jag ser
Nattliv och ånger, du knäpper händerna, du ber

Att allt ska vara som förr är önskan du har
men det är bara en önskan och där stannar det kvar

Du tror du kan fånga mig med mer kajal,
du skulle bara veta att allt du ger mig är samvetskval

Och lätt som en fjäder trippar jag, rör mig på tå
och du, du ifrågasätter inte är som då

Du river och skaver, tar dig in under min hud
där stannar du, rör dig och gör konstiga ljud

Jag går neråt bäcken, till vattnet och tittar ner
lutar mig över och frågar; vad är det jag ser?

En deprimerad flicka som lagt ner sin dans,
kniper ihop ögonen och hoppas på ännu en chans

Med ärriga armar och öppna sår
driver jag dig så långt bort det nånsinn går.