Jag minns vagt de skrämmande nätter
då mörkret var ett hot
och mamma var hjältinna i mina ögon.

Hur hon berättade att glada tankar
drev faror på flykt
och hjälpte vackra drömmar att komma in.

“Tänk på rödluvan på en stig
eller Snövitt glatt dansande”

Då skulle jag vara trygg.
Nu skriker jag tyst efter hennes tröstande röst
som försäkrar min trygghet.