Mina barn.
Kärleken jag känner för er
är så stor och allsmäktig.
Den är ren och den
finns ständigt.
Då när jag gråter med er
då ett barns sorg är
er övermäktig lider jag
med er.
När ögonen lyser efter
ett bra mål på fotbollen
är vår glädje gemensam.
När den lille står på bordet
och vi rockar loss till
bra musik bildas
minnen som är våra.
I vreden finns vetskapen
att kärleken övervinner
och vi försonas.
Tiden går fort
och jag har nästan glömt
tiden då ni var små.
Vad jag inte glömmer är
dagen ni föddes.
Den dagen är för evigt
inristat i mitt minne,
men inte i era.
Ni börjar bli stora
även om ni ännu är
små och sköra.
Vi är här nu i dagen,
sorgen, glädjen, natten,
lovet och vardagen.
En familj som så
många andra.
Jag vill på detta sätt ge
er en del av den stolthet
och lycka jag känner
över att ni är mina barn.
Tack för att ni är
en del av mitt liv.