Egentligen så vet jag inte vad jag vill göra med mitt liv. Jag tror inte att jag vågar göra någonting alls med mitt liv. Jag är för rädd för vad du ska tycka. Jag börjar lessna på mig själv. Jag måste börja våga göra det jag vill göra och inte lyssna så mycket på dig, göra allt som förväntas av mig. Jag behöver mig själv och ingen annan. Men det är lite svårt att tänka så, när jag älskar dig så mycket som jag gör…

Är det verkligen meníngen att jag skall behöva tänka såhär?