Bejakar solkastet i fönstret
Bilar, surr och barn som frågar hela tiden
Stan är stan
När den vaknar kan den aldrig hålla mun

Pipandet från maskineri och fågelkvitter
Allt i ett hoprörd gröt
Kvittret hakar upp sig
Fågeln hinner aldrig andas

KVITTKVITTKVITTKVITT

Panik! Hallå, hallå jag måste pipa
Fara-hotar!
Jag-dör-om-jag-slutar!

Eländiga, feta blafsiga maskinerier ska vrida
Sig siiiiii och ssååååååååå många grader med skopan
Och några ner och greeäääääva

Tröööög gooooja som aldrig k-a-n b-e-s-t-ä-m-m-a s-i-g
För att någon gång sluuuuuta

Huvudet, vrider sig långsamt åt sidan

Och tröttsamhetens lov
transformeras till ett befriande uttryck

Där
på
bordet

DÄR!!!

uppstigande mungipor
ögon med förnyad livsgnista

B-ara m-i-n-a
MMmmmmmmm

Ööööööööööö-r-o-n—-p-r-o-p-p-a-r

Plupp