Den digitala klockan på instrumentpanelen visar 20.54. Kvällsmörkret omsluter oss och vi står i bilkö på Troitskii Most – Treenighetsbron. Förutom de jazziga tonerna som levereras från Radio Eremitage 90.1, är det helt tyst runt omkring oss. Jag blickar ut över bron, fastnar vid en av de vackert utsmyckade lamporna och plötsligt befinner jag mig i Charles Baudelaires sena artonhundratal.

Troitskii Most är den tredje permanenta bron som byggdes över floden Neva i St. Petersburg. För en arktiekturbeundrande person som mig själv är det ett rent nöje att fastna i bilkö här. Bron uppfördes 1903 till minne av stadens 200-års jubileum och leder från stadskärnan till Petrograd. Obeliskerna och lamporna går i tidig modernistisk stil och lampornas stommar är dekorerade med St. Petersburgs emblem – en gyllene sprira med ett flod- respektive havsankare som korsas.

St. Petersburg är byggd på Nevas delta och har etthundraen öar. Med dessa slår den till och med Stockholm. Från början fanns det inga broar alls, utan folk fick färjas över kanalerna och mellan öarna. Kanske var det därifrån Peter den Store fick idén att i Petersburg skapa norra europas Venedig.

Den första bron som byggdes (1703) sammankopplar den äldsta byggnaden, Peter- och Paulfästningen, med övriga staden. Här finns nu över femhundra broar; i innerstaden finns trehundrafemton och de har alla något speciellt över sig. Jag vet inte hur många jag har korsat sedan jag kom hit, men de flesta har skapat någon slags känsla, eller inbjudit till någon slags tanke.

En kväll, på hemväg från baletten Don Juan och Molière, möttes vi plötsligt av lockande späda toner. Musiken stämde så väl överrens med den kvardröjande sinnesstämningen från baletten att jag inte kunde låta bli att spana efter musikanterna. Ganska snart fann jag dem i skenet från den kurviga golvlampan på Italienskii Most, Italienska bron. En gångbro från artonhundratalet med spektakulära räcken, lampor och lanternor i fullständig harmoni – rysk klassisism. I bakgrunden tornade siluetten av Uppståndelsekyrkan och dess lökkupoler. För ett ögonblick stannade tiden av. Illusionen av att vi åter satt inne på teatern kunde inte varit tydligare.

I St. Petersburgs broar går det att hitta detaljer från många av världens hörn. Bankovskii Most, Bankbron, vaktas av fyra väldiga gripar med gyllene vingar. Dessa gripar är några av stadens mest kända landmärken. Och det var nog inte för intet som de placerades på just denna gångbro som leder till Statsbanken. Gripar är ju varelser som i mytologin vaktar stora skatter.

På granitpedistalerna vid ingångarna till Egipetskii Most, Den egyptiska bron, sitter etthundrafemtio år gamla sfinxar i gjutjärn. Även obeliskerna och broräckena är dekorerade med egyptiska teman. Lejonbron, Levinii Most, hålls uppe av fyra majestätiska lejon som länkas samman av kraftiga kjedjor i grått och guldfärgat gjutjärn. Den första ingenjörsbron är inspirerad av arkitekturen i det antika grekland medan de två tornen i mitten på Bolshoi Okhtinsky Most, Stora Okhtinskybron, påminner om medeltidens England.

Det är med broarna som med många andra byggnadsverk här i staden; de är kopplade till specifika händelser och tidsperioder. De har ofta en historia att berätta och det gör dem spännande. Broarna fungerar inte bara som förbindelselänkar, utan också som ett slags samlingspunkter. Turister, ungdomar och nygifta fotograferar sig mot bakgrunden av dem. Babusjkor kränger vad som kan tänkas vara gångbart för säsongen. Konstnärer använder dem som motiv.

På Anichkov Most, döpt efter ingenjören som skapade den, fick jag en gång veta att ”denna bro kallas också ibland de sexton ballarnas bro”, varav ett hysteriskt fnissande från flera håll följde. Naturligtvis hänvisades det i detta fall till genitalierna på de fyra statyerna i vardera hörn på bron. De kallas Hästtämjaren och föreställer en man och hans häst. Alla i olika poser. 1842 gavs två av dem i gåva till den preussiska kungen medan ytterligare två skänktes till Italien 1846 som tack för gästvänligheten som visats Tsaren på hans statsbesök samma år.

Mellan maj och oktober, varje år, öppnas broarna som löper över Neva för båttrafik. De hålls öppna mellan klockan två på natten och cirka fem på morgonen. Då gäller det att se till att hålla sig på rätt sida av floden, för även tunnelbanan håller nattstängt i några timmar. Själv tänker jag se till att åka båt under dem minst en gång.

Extra:
Bro på ryska:[most]
Längsta bron: Most Alexandra Nevskovo (Alexander Nevskybron) – 905,7 m
Bredaste bron (i världen, sägs det): Siniy Most (Den blå bron) – 97.3 m
Första permanenta bron: Most Leitenanta Schmidta (Löjtnant Schmidts bro): byggdes 1842-1850
Synonymer: viadukt, akvedukt, vägport, överfart; brygga, kaj; spång, övergång; förstubro, farstubro, förstukvist, trappa; föreningslänk, förbindelse, kontakt
Lästips: http://www.rucksack.se, http://www.st.petersburg.com