om du inte var här – skulle du ha hittat mig då, gjort mig hel igen?
jag hoppas det, för utan dig är jag bara ett tomt skal virvlande runt i evighetens oändliga buller

om du inte fanns – vem skulle då rädda mig från mig själv, vem skulle hjälpa mig att klamra mig fast på marken istället för att flyga fritt över himlen?
jag vet inte, men jag hoppas att någon skulle göra det, men jag vet inte vem

om jag inte träffat dig – skulle jag levt då, varit någon och inte ett något? vem hade sett mig, hört mig, kännt mig andas? vem hade gjort mig verklig?
jag tror inte, jag vet. jag vet att jag måste få känna att du ser mig, hör mig… annars orkar jag inte.

jag måste få älska dig, hata dig. tala med dig, skrika åt dig. känna din kärlek när det är svårt, känna din närhet när allt är glädje.

utan dig är jag inget. jag ger mig till dig, och du älskar mig som jag är bara är att jag är jag. och du har förlåtit allt, och ingenting hindrar din kärlek som är så gränslös, ingenting.

(12/4 2005)