Hans fråga hänger i mungipan
och jag fångar den med darrande underläpp.
Innan den når golvet svarar jag:

ja

Och dörrar stängs om oss
och mina iskalla händer
och cd-skivor och Visa-kort
i ett nykaklat badrum

Ett djupt andedrag
ett snövitt pulveriserat uppror

mot alldeles för små kroppar
det inte går att få plats i

och
där vid det blanka handfatet
blir jag
en klapprande Klas Klättermus
med vackra pianofingrar
stjärnor i fötterna
förvånad magmun som ropar efter mera
Mera fjärilar mera

Möter natten
studsande i näbbskor
med avdomnat tandkött
och tunga

Mun från öra till öra