Landet Desperation

Man befinner sig i desperationens värld, dess allt eller inget, absoluta allt.
Svajande i detta land är ångest, skapande moln fyllda med tryck, brist, puls,
aktivitet till max.
Hör ni inte? Jag skriker utan att öppna munnen,
jag är vaken fast mina ögon sover.
Desperation till allt, nå allt, det är en synlig aura, åtminstone i de
starkas, självständigas, rädda individernas ögon.
För att nå målet i denna kamp är strid det enda men förbjudna.
Men i desperationens land finns inget som heter förbjudet.

Ämnet i det hela, saken det handlar om kan vara oerhört kryptiskt, minimalt,
men ändå allt, det enda! Det enda som gäller!
Det är som en kamp mellan jägaren och offret.
Offret blir målet, eller rättare sagt, målet som är en positiv sak från början
ändras till offer pga. herreväldet Desperation.

När kampen är slut är allt avslutat, finns inget återvändå, om inte kanske
några försök till förbättring, men absolut inget oberört återvändå.
Målet är inte attraktivt om det är lättåtkomligt,
Då tappar den sin glans,
jakten avbryts andfådd.
ju svårare desto värre jakt.