Intet

Finns det inget land där man kan ta hand om kärlek, kärleken?
Här kan jag inte ta hand om både kärlek och mitt liv på samma gång, det går inte.
Det går inte att ta hand om två olika liv på samma gång utan att misslyckas i ett…
Jag vill ha garantier som finns i verkligheten, min verklighet.
Min verklighet är nog det mest ärliga, avskalade, nakna som man kan ha.
Därför orkar jag inte ta konsekvenserna som kommer som brev på posten så fort jag ens andats ett tecken ut i luften.
Kan jag inte få bli ett djur? Katt kanske?
Känns som om dom har det bra, bekymmerfritt.
Men man kan inte vara säker, man tror ju att även det motsatta könet inte grubblar alldeles för mycket och att dom tar allting för vad det är, precis motsatsen till kvinnoliv.
Fast där kan man ju inte heller vara säker, alltså det betyder att jag inte är säker ens i mina påståenden om djur, djurliv, deras lilla hjärnor.

Jag älskar intet.