Där vid sjön
står luften stilla,
då flugor salmlas i trupp
mot dimhöljd måne.
Skarpa konturer av granar på andra sidan vattnet, ramar in ensligheten
Tystnaden kväver vildjurens rop
Fåglarna ruvar på sin sång
Bäcken gömmer sägner i sitt porlande flöde
Frosten marscherar in,
kyler jordens märg
Här vid sjön,
ropar jag ditt namn
Janjohan, 27/4 -05 kl 09:35
Naturmytologiskt skön!
sven, 19/6 -05 kl 14:07
Vacker och vemodig som naturen kan vara.