men ursäkta älskling
jag ringde visst mitt i fotbollen.

Jag börjar alltid alla mina telefonsamtal till folk
med att säga
ursäkta, stör jag?
(Är jag en illaluktande parasit som ringer och förstör din dag, förpestar ditt liv och gör så att din köttfärssås kallnar?)

Jag ber om ursäkt för att jag ringer
och för att jag stör personen. Det är bara
mamma och pappa
jag inte bryr mig om att fråga
för jag vet att jag aldrig stör.

Så ringer jag till dig, som jag liksom gillar.
Så säger du att ja, du stör, det är fotboll.

Sverige mot Bulgarien, och jag känner den där intensiva känslan,
men vafan, jag skiter väl i fotbollen,
de är bara du
och dina jävla kompisar
som sitter där som fastklistrade
framför en fyrkantig apparat
och rapar öl och jublar och buar.

Världen är så mycket trevligare
när man redan från början bestämt sig för att
domaren är mutad
Bulgarien grymma
och fotbollsplanen övervuxen.

Eller något sånt.

I vilket fall som helst
så är det fotboll
och precis som vanligt,
så stör jag visst.