din axel är min horisont
din bröstkorg min sandstrand
dina händer svalkar

i världen jag glömt
blir alla hav
beskjutet röda

ditt hjärta är ingen kulspruta
det bultar stilla
jag förtröstar mig på avståndet

inget når mig
någonsin mer
från hettans rike, blodets

där

ett barn springer
över sandbanken

västbanken