“Jag har hittat the girl of my dreams”
Det var din slutreplik.
Jag hatar dom orden, dom slet ut mitt hjärta Stack tusen kniver i det och stoppade tillbaka det på sin rätta plats igen. Det var smutsigt och sårat.
Jag grät. Jag grät när du skrev det. Men du är kille, du förstår inte.
Ingen kille är värd att gråta för, vem kom på det igentligen?
Inser du vilket arbete det var att utrota dej från mina böcker? Inser du att jag fortfarande hittat ditt namn på papper. Jag får panik och kladdar över. Hårt. Ingen ska se vad det står.
Men du finns där ändå. I ögonvrån. Jag tror jag ser dej och vänder mej om. Men det står ingen där. Lutad mot dörrposten som jag fösrt trodde. Vad är det med mej? Är jag galen?
Ja, jag var galen, galen i dej