En riddare med gyllene mantel
Kom ridande med storm in i mitt liv
Strödde kärlekens frön över min kropp
I mitt varma hjärta grodde fröna kraftfullt
Utvecklades till ett ökande begär av åtrå
Riddare vidrörde själs innersta rum
Förvirrade av min egen känsla i kroppen
Och den häftiga längtan efter passion
Njuter jag av riddaren som snärjde mig
I den underbara kärlekens snara
Förblir jag kvar i romantikens värld
Tills riddaren kommer på sin skimrande häst
Slänger sin kärleksslöja över mig
Tar mig med till njutningens land
Glädjestrålande tillsammans vi i evighet går, hand i hand.
Mästerotto, 3/2 -05 kl 12:26
Det är numera bättre att skriva om den ångest som tanken på kärlek (iinehavd eller utebliven) orsakar. Dagens tolkare vill gräva på djupet och inte bara studera glansiga, trånande ögon.
Lilian Gustafsson, 11/6 -05 kl 12:39
Tack Mästerotto!
För att du läser och kommenterar min dikt.Lilian(Gullan)