den här texten

Skribent
karlsimon
Texttyp
novell
Inlagd
24/1 -05 kl 05:56
Visningar
107

etiketter (?)

Den här texten har inga etiketter.

Logga in för att lägga till etiketter.

fler texter

Fler noveller av karlsimon:

syskonkärlek som förenar

en man med känslomässiga band
till varje kroppsdel han föredrar att använda han har en ovanlig sjukdom och den enda andra som har symptomen är mannens egen tvillingsyster

dom blev åtskilda från födseln
när dom förlöstes ut på muren
deras medborgarskap var dubbelt
nånting som i teorin inte gick
efter en diplomatisk kompromiss han blev upplärd till kommunist andra sidan tog hand om flickan
blev deras blodsband evigt avklippt

han hade många goda vänner
i en pingisklubb han startade
han vann alla turneringar
och till och med distriktsfinalen han såg på sina händer och kysste dom och log ni är mina bästa vänner för vi har alltid så kul ihop
sen somnade han med händerna på täcket
och radion lät han sova

hon cyklade som vanligt till hockeyrinken
dagen var fredag och hon hade spikar i magen hon svalde en klunk vatten som en riktig isprinsessa en piruett med spända anklar med pressen på sig själv som hon har tränat in som glädje
psykologen kallar henne träningsnymfoman
och självdestruktiv
hom kom till att älska sex
men det gjorde att hon förlorade sitt underliv som han tappade sina händer
när han älskade med dom första gången
kroppslig kärlek var resultatet straffet var som en smäll på fingrarna fast i lite grövre tappning

när stadens stolthet fröken schwartz
drömde om att dansa isvals
gick fötterna sin egen väg
med dubbeldunk föll dom svarta ner i skuggan
hon fällde tio tårar när överläkaren amputerade doktor braun sa:
det finns ett internationellt institut
som ligger högt i bergen
dom har en forskningsavdelning med protesspecialister

handkirurgen på kamratinstitutet
trodde på att psykologi var nog svaret
på det otröstbara pingisproffsets
mystiska sjukdom
så hjärnskrynklaravdelningen
i bergen fick ännu en tvångsintagen
dom såg neuroser som resultatet av
all ondska här i världen
och genom att få vår man att älska igen
så kände dom sig bra
dom trodde att världens misstag
gick att bota med hjärnmassage
och puss och kram

forskningen gick framåt
och lilla frökens humör
var lite mer balanserat
hon hade fötter att stå och gå med
och ett könsorgan av plast
som hade elektroniska signaler
och stimulerade på rätt plats
en manlig sköterska var rätt snygg
så hon tänkte på honom rätt ofta
men den dagen som hon insåg att
han var mannen i hennes liv
så försvann han från jordens yta
under natten som kom aldrig mer har hon erkänt något så ärligt för sig själv igen

precis som mr psykosomatiskt ohjälpbara diagnosen
han fick en gång en hel rond med at-läkare att
falla för hans charm
han såg på dom med sorgsna ögon
och spottade tvångsmässigt ut
jag älskar nog er alla
och det är därför som jag gråter
för i natt när jag sover kommer
ni alla att försvinna och aldrig komma åter
alla sade nej kom igen du hittar på
men dagen som kom därefter
saknade jorden tolv personer
han tänkte: det blev som jag sa
och jag kan nu bekräfta
att visst var det så
han satt i flera år
i isoleringscell
nere i hospitalets lägsta källare
där han skulle tänka på
vad han hade gjort
och om det var något som han ångrade

sen så kom den dagen då institutet
bytte chef, från grå och rutig slips
till en batikfärgad kjol
med högklackade ändringar
och sammanslagna avdelningar
så såg han dagsljuset
och sitt eget blod
för första gången i en livstid

och dom satt ibland på samma bänk
utan att veta varför
det kändes extra bra
men dom insåg aldrig varför

han frågade om klockan
-hörru bruden haru tiden
han hade tränat länge nog
i sina drömmar och framför spegeln
det var två blickar som möttes
men en kärlek som uppstod
hans hjärta växte ut igen
när han smekte hennes hår
som ödlesvanseffekten
fick dom nya händer o nya tår
dom kallar det psykosomatiskt
men jag vet inte vad det betyder

den första kyssen väckte
ett avskräckande obehag
inte alls som förut
utan med en konstig slags hemkänsla
dom var ju trots allt tvillingsyskon
middagen den kvällen
var otroligt svår att smälta
sen den natten så försvann dom
men ingen reagerade på en vecka
för det var ingen intresserad av

för allt som alla pratade om var har du hört om den där muren
som bara försvann nångång
innan natt hade blivit dag igen

kommentarer

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

Inga kommentarer