Det finns något sällsamt
i ditt ansikte
som spår väderomslag

när du uttalar ordet
vänskap
med kvinnlig brytning

då menar du:
vänta på mig i regnet
vid busshållplatsen i kväll

Du!
Ibland förstår jag mig inte alls på dig

När du klyver ved i månljus
klädd i svart linne och gummistövlar
för att du drömt

under tre nätter
att husets hjärta fryser
då

tror jag nästan
att du är en häxa
från en annan tid

När du envisas med att sova
i trädgårdslandet
bland kålen och morötterna
för att de behöver någon att tala med

när du blandar dina mystiska
teèr och örter
lagar mat på kvinnligt vis
så att hela huset skakar

när du svär och bråkar
om en försvunnen knapp
gråter hejdlöst i timmar
och viskar att jag inte förstår dig

Då förstår jag dig

När du säger:

I natt ska du drömma om ett träd
där varje frukt
är en dag i mitt liv

då ser jag en svart ängel
i ditt öga
då minns jag en bok
där du skrev för tusen år sen:

i natt
drömde jag att en främling
bad att få sova
på marken under mitt träd

Fast vi gråter över olika saker
där ingenting är svart eller vitt
så vet jag:
Vi kommer alltid att vara syskon
eller krigare i en mörk tid

Jag kommer alltid att vara vägen
under dina fötter

Du kommer alltid att vara tårarna
i mitt ansikte

Vi är två

Vi kommer alltid att förstå