Regnet piskar mot rutan
men trots det
vill jag bara
ut.
Klassrummets väggar
tycks krypa närmare
och luften
är så svår
att andas.
Jag vill bara bort.
Bort! Bort!
Vill till din trygga famn
och dina varma kyssar.
Istället är jag fast här
i ljusrörsljus
och sorl från kamrater.

Långt bort,
varför är du så långt bort?
Jag tror mitt hjärta blöder.
{k}Kan det kallas hjärtesorg?{k}