{f}{c}Jag såg hur han tappade sina vida vita
vingar i fallet mot marken.

Och i hans ögon kunde jag se saknaden
av en värld som inte längre var hans.

Ner för kinderna föll tårar av glas,
jag fångade en innan den slogs mot asfalten.

Jag höll upp den mot solen och i den lilla,
lilla droppen såg jag alla världens sorger.

Jag vände mig emot honom och såg
nu två glittrande ögon.

Med en känsla av overklighet såg jag honom
gå och i ett vitt sken försvann han.

Det enda som bevisade
att han satt sina fötter på jorden
var hans tår av glas som jag höll i handen.{/f}{/c}