frostpärlor och istårar landar
på den snöblöta marken.
när vinden fångar upp dem lämnas fördjupningar på husfasaden.
frusna snödroppar gör jorden frusen
ensamma fotspår ökar i antal.
men ibland hotar isskiktet att spricka
på grund av frosttårarnas tyngd.
märkena på den snörika slitna fasaden
försvinner inte till vårens ankomst.
smältvattnet rinner från snölagren
på plåttaket de stannar kvar.
den silvervita klangen av ett vinterregn
förblir en melodi i nattens enslighet.
när solen smyger sig upp i gryningen
tystnar den tills skymningen inträder.
jos, 4/10 -04 kl 16:47
Du använder sig av så vackra ord. Dikten blir alldeles magisk!
Elin E, 9/10 -04 kl 14:34
Tack!