Hur kunde det bli såhär? Allt jag ville ha var en normal familj. Sådana som finns på tv. Där de skrattar och är lyckliga.
Där pappan tar hand om resten av familjemedlemmarna.

Jag vet ju innerst inne att det aldrig kommer att bli så. Men kan du inte bara låtsats att du älskar oss? Bara för en minut…

Varför kan du inte slösa din kärlek på mig,istället för sprit och cigaretter? Det är ju så mycket mera hälsosammare… Varför kan du inte slösa dina pengar på mig för en gång skull…Istället för att byta ut mig mot en ny dotter. Tror du att det blir annorlundare med henne? Bara för att hon kallar dig för pappa? Jag kallar dig också för pappa. Även om du inte beter dig som en. Varför kan inte du förstå? Jag vill ha en pappa. En pappa som älskar mig, en som bryr sig om mig och en som kan trösta mig när jag blir rädd. Varför kan du inte räcka ut en hand i stället för en cigarett? Jag är trött på dina cigaretter! Jag är trött på din fadergestalt! Förstår du inte hur ledsen du gör mig när du inte ser mig som din dotter? Eller gör du det? I så fall visar du det på ett väldigt udda vis. Är det ditt sätt att visa genom att byta ut oss som ett använt batteri? Jag vill att du ska veta en sak. Jag älskar dig av hela mitt hjärta, men jag är trött på att vara ett batteri…