Beskrivning Detta är en “fristånde” fortsätning på novelen ‘en hektisk dag 2233’

Snön dalade sakta neåt, staden var ovanligt tyst.
nästan filosofiskt iaktagande på alla människor som stresade fram på dess gator.
Men så hade Alva ändå följt med och set en människas sista färd,
ingen hon kände men det ingick i hennes telologikurs.
Överalt gick det att läsa att det detta var den kallaste vintern på 30år, de var ine på den andra månaden med att informera folk om den händelsen.

Snön seglade sakta ner som en skyddande hinna,
vilket lyckades dämpa ljuden i staden. Som annars skulle vara full av liv i vanliga fall, men i vanliga fall brukade den inte vara fyld med snö samt ha en temperatur av -35celius tänkte Alva.
hon komm in i en 24/H butik, en typisk studentaffär, eller snarare en typisk affär för den med lite pengar.
Då ingen som hade tillräkligt med pengar inte gick dit. Då de butikerna rensades ut ifrån ‘slöder’ av väktare med jämna mellan rum.
vilket var en uppgift som kunde jämföras med att bygga ett sandslott på en sandstrand där tidvattenvågorna var på väg in.
De närmaste matokuberna var stängd pga tecknisk avbrot

Alva suckade och gick med dröjande steg lite längre in i butiken, det var längre in i butiken som de hemlösa brukade hålla till i hopp om att väktarna och ordningsvakterna förhopningsvis skulle missa dem.
Men den här var tom, 13Euro senare hade Alva mat så hon skulle överleva yterligare en vecka.
Hon tvekade om hon skulle köpa två askar med den nya billiga ‘stay alert’ men valde istället två paket keep-awake som vanligt, det var trots allt tenta tider och då var det bätre att svälta nästa vecka än att somna över en trave med böcker, eller ännu väre under en föreläsning.
Alva fluffade upp sin jacka för att gå ut i kyllan,
då dörren slets upp och en människa tummlade in
-Åhh sory jag menade inte att skrämas eller så
Ett par grå ögon stirrade ner på henne, bostavligen talat.
jag borde känna sig rädd, eller kanske ilska för att han skrämde mig.
tänkte Alva men den responsen av känslor kom aldrig längre än till en tanke. – du tappade din knarktableter
-va? – din keep-awake, du tappade dem när jag komm in. – hmm jaha
Alva böjde sig ner och plockade upp dem, så han var en sån där typ.
Som alltid klankade ner på andras vanor, i stuk med det är onaturligt att ta keep- awake och liknande piller egentligen var en syntetisk form av amfetamin,
eller att det inte är nyttigt att äta syntetisk mat. – Det var inte meningen att klanka ner, men det är så många som ser det som ofarliga piller man kan knapra hur som helst. bara för att myndigheterna är mutade av medi.corp.
han tystnar och luttade huvudet lite på sniskan och log.

Alva log tillbaka innan hon hann tänka efter
fanfan fan varför log jag åt honom? nu kommer jag vara tvungen att vara kvar och snacka med losern.
hon skulle just fylla sin lungor för att sägga jag ska nog gå nu

-du är en av de där studenterna som bor här brevid va?
Som går i den där nya skolan som den där kyrkan har bygt. eller har jag fel? – nej du har inte fel, jag studerar där.
Alva stelnade till det där var fel svar, hela hans kroppsprk visade att hon hade svarat fel.
han drog fram en pistol.
Sory men ni studenter får en satans massa pengar medans vi måste masa oss fram och försöka överlav bäst vi kan. – Som att råna oskyldiga människor? – Eum ja det med, men jag måste ju överleva, ge mig dina pengar.
Alva stirrade en lång stund på honom och började sedan backa medans hon sa – du kan inte ta mina pengar. jag har inte så att jag överlever och jag är inte ens säker om jag får pengar nästa månad, man måste söka nya sti… – Gör det inte svårare än vad det är , sådana som du har alltid päron du kan vända dig till så var SNÄLL och ge mig pengarna bara. Jag tycker faktist inte om att ta till våld för att få pengar, sluta backa. Det här är enda utgången.
Han tog ett djupt andetag igenom näsan och fortsate när han såg att alva hade stannat upp och stirrade chokat på honom.

-De har bara en dör för det är mer kostandsefektivt, du vet sådana som mig släpas ut och mishandlas av vakter lite titt som tätt, och det skulle vara besvärligare för dem om det fanns mer än en dör, med en dörr är det bara att gå in å haffa oss. Men jag är inte här för att babla på om några vakter
så ge mig din väska. – så du vill ha mina saker? – Allting av värde… – här ta det då! ta alla min djävla saker
Alva skakade och slängde väskan på honom och stirrade
den seglade i luften o störtade rakt in i ansiktet på honom,
han föröskte få upp armarna mellan hans ansikte och väskan, vilket lyckades delvis väskan for mot han armar och smal till i lokalen.
Alva kände värmen ifrån blytingesten, när den for förbi hennes kind rakt in i mautomaten.
ekot hängde kvar i lokalen medans de båda två stirrade på varandra,
ingen av dem kunnde riktigt fatta vad som hade hänt.

Alva kände hur hennes kind sakta men säkert började skicka ut signaler om att det var något som var fel.
hans blick såg rakt i alvs ögon men de verkade ändå inte registrera vad som hänt,
han liknande mer en människa som fått besked av en nära anhörigs död,
hann alva tänka innan han ryckte till och riktade pistolen mot Alva igen. – Och nu ska du ta av dig dina smycken, och kasta dem inte på mig, jag vill också att det här ska få ett snabt slut – bra samla ihop dem i den här påsen!
En påse dunsade ner framför alva.
-Backa ett par steg jag vill bara ha smycken så drar jag sen!
den länsade väskan damp ner, och hann ligga brevid påsen med smyckena i en kort stund,
innan den hamnat i hans ficka.
-jaha det var nog allt, jag lämnar maten och knarkpillenar
Han backade mot dören.

Ett par dunsar hördes ifrån ett av skyltfönstrena,
en kraftig smäll kom och i vad som tycktes vara en evighet spred en kuslig tytsnad ut sig i lokalen, likt en dimma som sprider ut sig, till alla vrår och hörn utan att missa den minsta springa eller glipa.
tystanden krosades i tusentals bitar, av något som slog i golvet med ett metaliskt dunsande.
Rummet lystes upp av en enorm blixt,och allting förvandlades till en rörig dimma.
En eldstrid bröt ut ,
den slutade lika pötsligt som den började,
och någon skrek

-Ligg ner!
Visa händerna!
Annars skjuter jag!

Alva han inte reagera, innan hon låg på golvet med någon över sig.
Nästa sak som hennes kropp registrerade var pipan som var tryckt mot hennes huvud.
Alvas händers trycktes upp bakom hennes ryg, och sattes ihop där med något smalt plastband.

de få som var i närheten han bara få en glimt av vad som hände, när en ung tjej gråtandes släpades bort av två bifiga vakter, med automatvapen och maskering. De flesta försökte komma närmare men blev bortmotadade av vakter med emblet ’ 24/H’ broderat på jackorna.

innan det hade gåt en kvart hade media beskrivit det hela som ett mycket lyckat tillslag,
mot två terorister som höll på att utföra ett synerligen brutalt terordåd. Exakt de orden som använts i ett mediabrefing från företaget security.corp
Folk som satt framför sina media-maskiner ryckte förstrött på axlarna och bytte till sin favoritprogram, och förträngde omvärlden för en kort stund.

Och en dag slutade för att bli kväll för att sedan övergå till natt,,,