Där låg hon ensam, livlös
en död ängel
på tusen stjärnors samvete

Likt en död ängel på vita moln
låg hon där på molnen som bar upp henne
sakta från sin dödsbädd av siden
upp till evigheten i himmelen

en död ängel med sina vingar
utbrett över havets stilla vågor och
åns brusande forsar
låg hon där i sin egen fantasi

blundade hårt i hopp om att aldrig vakna igen

denna ängel är min själ, mitt enda jag…

©Zatine