hon har stulet solsken i håret
och hon har gråtit bort mascaran
blomsterprinsen Caspian dekorerar hennes vykortsidyll
med himlens stjärnor
och pallade äpplen

hon lever i månskenet
tillsammans med alla dom andra misslyckade flickorna
“det gick så fort
och du måste lova att inte berätta för någon”
hon kallas Disa Måndotter
och hon har haft inbrott i själen

i afton ska hon möta Herr Svart
i blomsterallén på körsbärsgatan trehundraåtta
hon går med raska steg
ingen vill väl vara sen till mötet med döden?

blomsterprinsen Caspian lever för henne
men hon älskar bara E
“du vet väl om att jag inte kan leva utan dig?”
hon med den tomma blicken svarar
“följ med mig”

morgonen därpå finner dom
hennes och blomsterprinsens livlösa skal
dom ligger på marken
och påminner om Baribe och Ken
han älskade henne in i döden
och visst är obesvarad kärlek den vackraste?

(kalla henne känslokall och ni vet inte hur rätt ni har)