Det är sommar i luften, älskade
känner du doftregnets lena tunna yta mot din hud?
känner du smaken av röda saftkänslor till havet och dess glitter?

känner du närhet vid solnedgång
och längtan morgonen därpå
känner du tystnad vid beröring och
ingenting annat än färger
jag vill vara doftregn som seglar i
fluffmoln och ger näring åt saknadstårar
och älskade, det gör så ont att vakna i aftonlandet och inte ha dina förevigt mintkyssar på en sammetskudde
över min panna
och fem ilskna streck över benet
gör dig ingenting
rör dig inte, dina bundna silkeskropp
jag vill vara doftregn och saknad av torra sommarnätter
saknad av döda blommor och
död kärlek
uttorkad, fast den egentligen inte saknar alls
ibland vill jag fylla avgrunderna på mina ben med saltfloder
men älskade,
vad ska jag gråta över?
bortsprungna självförtroenden eller bara
ensamhet och röda fåror
bortsprugna vänner och bortsprungen kärlek
som gömmer sig i mig där den aldrig hittas eftersom jag bara inte låter någon titta efter

sitta i en tigerbur och viska kraftord till små barn som inte hittar sin föräldrar i parken och bli smal och bara leva på deras glädje och livsaptit
jag vill vara doftregn som skrapar bort smuts i människors ögon och
jag vill vara ditt doftregn