På den svarta flygeln,
som konstant spelar
på en sorglig visa
i a-moll,
står ett familjeporträtt inramat
mamma, pappa, barn
ler falskt mot kameran
glaset i tavelramen har krackelerat
en djup fåra
som diagonalt löper fram
över faders leende
över moderns perfekta håruppsättning
för att slutligen färdas fram
över barnets händer
(krossad familjeidyll)