Du bodde granne med mig i så många, många år Vi delade våra drömmar glädjeämnen och ibland en tår Du var en mycket god vän och jag glömmer dig aldrig i mitt hjärta Men ibland känns det svårt ibland känns det som en oerhörd smärta

Min tro på dig var så stark så innerlig att inget kunde vara mer
Ju mer jag tänker på detta ju mer kommer denna förnimmelse och jag ler
Kan man få denna känsla att inget annat fanns på denna jord
Det är med gärningar man få beröm inte med några enstaka ord

Ibland får jag känslan av att du glömde helt bort min sargade själ
Var det för att du älskade mig och bara ville mig så innerligt väl
Man sörjer i hjärtat och ju mer sorg där tränger och bli bosatt där
Vad är ett liv om inte kärleken få råda men man bör akta sig att bli kär

Ärren syns kanske inte så tydligt men man vet att de finns i bakgrunden
Den förbli där för alltid det vet man inte bara för den här stunden
Du sa inget om min glömda själ den dag mitt liv ska sluta på denna planet
Vad som sen händer det är knappast någon levande som detta vet