vi befann oss inne i färgaffären
du med din familj medan jag var ensam

du fick tillsägning att inte röra någonting

jag däremot gick obehindrat fram till hyllan med penslar och pennor och började plocka och leta efter det jag skulle ha

du tittade forskande på mig en stund
kände dina blickar svepa över mig
sedan sa du

mamma han jöj

din mamma försökte förklara skillnaden för dig mellan vuxen och barn och det är inte det lättaste jobbet för en förälder

tro mig

jag tror inte du lyssnade så noga på henne utan i stället fortsatte du iaktta mig och sedan sa du

han jöj igen

jag skrattade och satte mig på huk framför dig och tittade in i dina ögon
du tittade tillbaks med klubba i din mun och du log och jag log tillbaka

vi förstod varandra

var har du fått din klubba ifrån frågade jag

du pekade på en glasskål fylld med röda klubbor som lyste inbjudande med sina färger mot oss från andra sidan rummet
därefter tultade du oefterhärmligt bort till skålen och med ett stadigt grepp i din lilla hand kom du tillbaks med en röd klubba som du gav till mig

papperet prasslade när jag tog av det

stoppade klubban i min mun och söt jordgubbssmak kittlade mina smaklökar
barnslig glädje bubblade inom mig och jag blinkade till dig i samförstånd

när jag gick ut från affären kändes det som om gränsen mellan barn och vuxen bara en liten liten stund hade suddats ut

jag var trettiofem och du var kanske fyra år

det kändes befriande i den svarta novemberkvällen

stolt med klubba i min mun vandrade jag hem