Jag är en karusell
Snurrandes runt i livet
För att leva har jag blivit kommersiell
Säljer biljetter till kollektivet.

Händelsefattigaste karusellen
Folk åker mig som tidsfördriv
Men jag är målad i vackraste pastellen
För deras skull, dekorativ

Sockervadd och barnsligt fnitter
Klingar ut när det skymmer
Då klistrar jag på bortspottat glitter
Ignorerar nöjesfältets andra ytliga bekymmer.

Jag kan inte längre stanna
Min enformiga åktur
Jag den endast kan förbanna
kommersiellismens diktatur.