För var dag som går lägger man sida efter sida Man vill avsluta ett kapitel med glädje så man ej behöver lida Ändå lägger man kapitel efter kapitel snart blir det till en hel bok Detta långsamma farväl av jordelivet ibland slår det gnistor ibland var det trögt som ett ånglok

Vad vill man egentligen åstadkomma med att där framme är det slut
Med fantasins hjälp tror man att något för mig står där på lut
Så sörj inte det som du kanske inte kunde riktigt förverkliga
Det är ingen som har sagt något annat att ett liv på jorden tillhör det märkliga

Var förvissade om när resan tar sin början att vara på din vakt
Med vackra ord och gärningar är ju kontot på vad man har sagt
Minnena kan vara ett sätt att se det ljusa och det fanns i livet
Men man bör nog ta emot det med ödmjukhet för det är inte oss alla givet

Vad har stjärnorna däruppe att säga kan man se något i dess blinkande ljus
Det är en ständig fråga ingen betydelse om det är i ett slott eller i ett hus
När kommer svaret på alla dessa frågor att besvaras häl vid häl
Det enda man vet är att när vi föds kommer det bli ett långsamt farväl