{c}{f}Som du sa den natten
Jag var för svår
En person som inte gick att nå

Jag hade din adress i mitt anteckningsblock
Och mellan dig och mig i bilen låg rosen du givit mig tidigare under dagen

I din säng kände jag mig trygg
Inget kunde skada mig
Allt som existerade var du & jag
Allt annat hade suddats ut
Och vi låg där och gjorde ordlekar
Ibland somnade du på min mage
Och jag kunde inte skadas

En tung sten ramlade ner i mitt hjärta den kvällen
På garagetaket, när vi drack det där rödvinet du hade tagit från din pappa
På filten låg vår bandare som spelade våran musik på hög volym
Den kvällen du sa att du inte orkade mera
Och vände bort ditt ansikte åt andra sidan
Där satt du ihopkrupen, med knäna indragna mot ansiktet och tittade på bilarna som åkte förbi på vägen
Bandet tog slut
Och våra glas stog orörda för en stund

Hela mitt liv slutade rulla
Och helt plötsligt fick jag alla slag jag stängde utanför mitt skal
Och helt plötsligt var det inte bara du & jag
Det var alla andra
Utan jag
Jag försvann
Du satt kvar och kollade på mig, kollade på mitt ansikte
Klappade försiktigt min kind och sa
”du är för svår för mig just nu”
{/f}{/c}