Ett överskott på tankar, med stor brist på mod.
En skugga vid din sida, i ensamhet jag stod.

Stilla nu min stjärna, för alltid ljuv och klar.
Åter stoppas tiden, hur mycket har jag kvar?

I mörkret tyst men farlig, detta skede, åter öm.
För en ängel mot en djävul, för en djävul mot min dröm.

Många cirklar, samma ände, i oändlighet vi står.
Acceptabel mot min vilja, deras längtan, dina spår.

Åter mot en tystnad, du somnar; vem var svag?
Börjar falla, bortom gränser, tomma löften, vem är jag?

Ljuset stiger, ingen vetskap, förseglat ovisst mål.
Kunde flyga, dina vingar, nu berätta om du såg?

Lik så vacker, magiskt vacker, vid min sida – underbar.
Låt mig gråta, låt dej älskas, svara ärligt, Finns jag kvar?