Jag följde med den vackra flickan hem.
Vi pratade om konst och litteratur.
Jag låtsades veta något om Baudelaire.

Vi stod väldigt nära varandra i hissen.
Hon log och sade att det alltid varit så här.
Jag kunde känna hennes andetag.

Hon placerade mig i soffan.
Hon gick för att koka te.
Jag fann mig tillrätta.

Hon dröjde sig kvar i köket. Jag gick upp från soffan. Jag tittade på hennes bokhylla. Där var mycket Baudelaire. Jag beslöt mig för att memorera en titel.
Jag ville läsa lite på baksidan för att få ett hum om vad den handlade om. Det stod inget på baksidan så jag satte tillbaka boken i bokhyllan.

Jag beslöt mig för att fråga om jag kunde hjälpa till med något.
Jag gick ut i köket. Det var ett stort hål i köksgolvet.
Jag frågade varför där var ett stort hål i köksgolvet. Hon sade att det bara var det.
Jag frågade om där alltid varit ett stort hål i köksgolvet. Hon frågade vad jag ville ha för sorts te.
Jag sade att det var gott med grönt te. Hon hade bara Earl Grey.
Jag sade att det var gott med Earl Grey.

Vi satte oss i hennes soffa. Jag smuttade på mitt te.
Hon sade att det var bäst att vänta med att dricka det tills det svalnat.
Jag väntade en stund med att dricka det men efter en stund smuttade hon på sitt te.
Hon sade att det fortfarande var väldigt varmt.

Jag ville säga något om Baudelaire.
Jag sade jag sett att hon hade lite böcker med Baudelaire.
Hon sade att hon också hade några böcker om Baudelaire.
Jag sade att jag också sett det.
Hon sade att hon tyckte Baudelaire var en intressant person och jag kunde inte annat än att instämma.

Jag sade att min bror slutat dricka mjölk. Hon frågade om han var vegan. Jag sade att han åt ägg. Hon nickade.
Jag undrade varför jag öppnat min stora käft.

Hon frågade om jag undrade om hålet så jag frågade om det alltid varit ett hål där. Hon sade att det varit där sen hon flyttade in.
Jag sade att det var ju märkligt. Jag undrade om hon inte skulle fixa det.
Det blev en märklig tystnad.

Hon sade att hon väntade på samtal från sin syster. Hon bodde i Argentina och eftersom där var oroligt nästan jämt så hade de bestämt att de skulle höras en gång i veckan och det var systerns tur att ringa.
Min syster blev påkörd och dödad av en rattfyllerist när jag var två år gammal.
Jag bestämde mig för att inte ta upp det.

– Har du ingen tjej som väntar på dig där hemma?
Jag skakade på huvudet. Jag log.
– Har du ingen kille som kommer hem snart?
Hon log.

Hon frågade om jag åt kött.
Jag sade att det gjorde jag.
Hon sade att kött var mord.
Jag tyckte det var en intressant tanke.
Jag bad om att få låna toaletten.

Jag passerade hennes kök. Det var verkligen ett stort hål.

Jag gick in på toaletten. Där var ett stort hål i väggen.
Jag satt ner och kissade. Det sved inte alls.

När jag kom tillbaka satt hon och kammade sitt hår.
– Varför var där ett stort hål i väggen?
Hon sade att det alltid varit där. Det gjorde ingenting nu när hon bodde själv.
Jag skrattade lite inställsamt. Jag skrattade lite artigt.
Det var ett stort hål i hennes vägg på toaletten.

Jag satte mig i soffan. Lite närmre denna gång.
Jag försökte minnas en Baudelaire-titel.
Jag kom inte ihåg en enda.
Hon sade att nu hade teet blivit kallt. Jag sade att det var ett gott te.

Hennes telefon ringde.
Jag undrade om hon inte skulle svara.
Hon sade att man aldrig kunde veta vem det kunde vara.
Jag log.

Jag frågade mig själv om jag var kär eller inte. Hon frågade varför min bror slutat dricka mjölk.
Jag sade att han hade sagt att han tröttnat på smaken. Hon sade att jag pratade väldigt vackert.
Jag sade att man aldrig visste med honom. Jag frågade vad hon hade sagt.
Hon log.

Hon tittade på klockan.
Hon sade att hon väntade samtal från sin syster.
Hon sade det var konstigt att hon inte ringde.
Jag log.

Hon frågade om jag ville ha mer te.
Hon tog min tekopp. Jag sade att det ville jag.
– Var försiktig, sade jag.
Hon undrade om jag menade hålet i köket.
Jag nickade. Jag log.
Hon såg allvarlig ut för en stund.
Hon sade att hon hade vant sig.

Hon kom tillbaka.
Hon sade att det hade gått bra.
Jag sade ett hummande ljud som skulle anses som ett jakande..

Vi drack vårt te. Det var inte alls lika varmt som förra koppen.
– Det här teet var inte lika varmt som förra koppen.
– Det har stått på eftervärme.

Hon frågade om vi skulle gå till sängs. Jag blev paff. Vi klädde av oss i vardagsrummet.
Hon hade en gospelkör tatuerad på ryggen.
Jag sade att det var udda men snyggt.

I sovrummet var det ett stort hål i taket.
Hon sade att hon brukade titta på stjärnor när hon inte kunde somna.
Jag frågade om det inte blev hemskt kallt om vintern.
Hon nickade, hon skrattade, hon log och hon skakade på huvudet.

Jag satte mig på hennes säng.
Hon strök mig över axlarna.
Jag tittade upp. Det var en molnig natt. Inga stjärnor.
Hon försökte dra ner mig.
Jag sade att det kändes som vi blev iakttagna. Jag hörde ljud från garderoben.
Hon började hosta. Antagligen ville hon dölja att det kom ljud från garderoben.
(Jag tänkte att jag kanske inte var så kär ändå.)

– Kommer det ljud från garderoben?
Hon sade att det var bara hon som hostade.
– Det känns som någon iakttar oss.
Hon sade usch då. Och hostade.

Hon försökte hålla om mig men mina ögon var fastnaglade på garderobens dörrhandtag.
Det lät som ett skrapande. Eller som en dammsugare. Eller som om någon hostade.

Jag skakade mig av henne.
– Har du något i garderoben?
– Oroar du dig över hålet i taket?
– Jag hör ljud från garderoben. Det är jag säker på.
Hon lade sig själv ner i sängen.
Hon vred sin kropp som en orm över glöd.
Ett knarrande ljud hördes.
– Där var ljudet igen.
Hon bad mig att låta garderoben vara.

Hon suckade.
Garderoben hade en fiskbensmönstrad tapet. Den såg ut som i mitt gamla pojkrum.

Hon sade hon hade varnat mig för att följa med henne hem.
Hon sade hon hade sagt att jag inte skulle klara av hennes lägenhet.
Jag sade jag bara ville veta vad det var för något som lät i garderoben.
Hon frågade om jag inte hellre ville veta varför där fanns tre stora hål i hennes lägenhet.
Jag sade att det var också en fråga som väckte min nyfikenhet.

Jag ställde mig vid garderoben som om jag skulle öppna den.
Hon frågade om det var ett hot.
Hon sade att om jag inte var intresserad längre kunde jag lika gärna dra och lämna henne och hennes lägenhet ifred.
Jag sade att det var en lägenhet som var i behov av renovering. Hon sade att det var hennes ensak.
– Kan du inte bara gå?

Jag klädde på mig.
Jag gick ut från sovrummet skakandes på huvudet.
Jag gick förbi toaletten och skakade på huvudet.
Jag gick förbi köket och såg grannarna sova därnere i god ro.
Jag skakade på huvudet.
Jag ropade om det inte störde hennes grannar att ha ett stort hål upp till sin grannes kök.
Givetvis fick jag inget svar.

När jag stod i hallen kom hon insvept i en filt. Hon sade att hon var ledsen för att hon hade skrikit. Jag sade att det inte var någon fara men att det nog var bäst att jag gick. Hon nickade.
Hon sade att det varit roligt att ses någon mer gång. Kanske om hon fixade hålen?
Jag sade att hon hellre borde fixa ljudet i garderoben.
Hon sade att hon aldrig riktigt förstått vad jag menat med ljuden i garderoben.

Det var min tur att sucka.
Jag klev förbi henne, förbi köket, förbi toaletten och in i hennes sovrum mot garderoben, drog i dörrknoppen som satt på den fiskbensmönstrade tapeten, likadan som jag haft i mitt pojkrum som liten, liten hockeygrabb då min mamma bakade kanelbullar och garderoben var öppnad.

Där hängde: En kappa, två par byxor och några tröjor.
Jag sade att det var en snygg kappa.
– Jag har köpt den på second hand.
Jag sade att man kunde hitta snygga saker på second hand.
Jag hörde henne säga att det gällde att passa på när det var rea.
Jag nickade. Hon tog min hand.
Jag sade att det var bäst att jag gick. En gång för alla.

I hissen tittade jag på mig själv i den krossade spegeln.
Jag fick stå ganska nära spegeln för att inte ramla ner i hisstrumman.

På vägen hem snubblade jag över ojämnheter i trottoaren.
Jag undrade om någon sett mig och tyckt att det sett lustigt ut.