Riktning söderut, mot värmen återigen.
Övermannas av den hetta som slår sig till ro vid mitt brustna hjärta.
Retas med mig, värmer mig.
Falskt hopp.
Passerar den gräns då värmen återigen kyler.
Besvikelsen masserar de punkter jag brukar tycka mest om på min kropp.
De ställen jag förut älskade, är nu täckta av ett lager slamm och inälvor.
Jag har alltid ansett mig vara vid mina sinnes fulla bruk, nu tvekar jag.
“Madness coming along..”, Lars du vet vad det är.
Känslan av att vara otroligt olycklig är inte i närheten av det jag känner ibland.
Jag är världens lyckligaste människa, är detta priset för den lycka jag känner betalar jag med glädje.