När jag skriker i det tysta, är det ingen som hör
När jag gråter stilla, vill ingen se
Att tårarna på mina kinder kommer av deras hat
Att det är för att de trampar på mig,
Låtsas att jag inte finns, inte hörs, är sämre än de, mindre än de
Inom mig ropar mitt hjärta till mig,
att jag är faktiskt vacker
Inget har jag gjort, för att trampas på
Ingen ska få skada mig,
ingen såra mig så
Men jag är för feg för att höja rösten
Jag hoppas en dag att jag syns igen
att någon vill lyssna på vad jag har att säga
Jag har inte valt att behandlas såhär
En dag ska väl detta ända.
Elin E, 19/1 -04 kl 18:45
Jättebra dikt.Känner igen mig.Är det verkligt så kommer det att sluta.Ingen förtjänar att bli behandlad som ingen person.