En pojke på åkern, var ute och gick
Då plötsligt på foten, han kände en kick
Då titta han neråt, men foten var väck
Den låg där på marken, liksom en blöt fläck

Till ett sjukhus, han då kördes
Men hans skrik, ej mer hördes
De fastna i halsen, på denna vår påg
När doktorn kom in, med en jävla stor såg

Så blev han då större, nu har han blitt stor
Men kontot är blygsamt, vad gäller hans skor
Han sliter blott en, och så även hans bror
Där tillsammans de vallar, sina fyra magra kor

Tusen och tusen minor, man hann lägga ut
Alla är de fyllda, med tvättäkta krut
Och dagarna går, och fler säger bom
Och magen den skriker, för att den är tom

Det bryr sig nu inte, de männen om
Som sålde de vapen, vi talar om
De sitter i värmen, i någon bar
Och en stor biff, ja tack vi tar

Den kommer garanterat, ej från pojkarnas kor
Där de tillsammans vallar, sina framtida skor