Snöflingorna sakta dala i vinternatten
I vinden söka tomma själar fåfängt tröst
Lövtunn is fryser till på lungt insjövatten
Ståndaktigheten ropar med ihålig röst

Med vinterbrisen färdas jämmerropen långt
Vinternattsmörkret skevt emot världsfolken ler
Släktets lidande är stort, människosinnet trångt
I mörkret dala snöflingorna sakta ner