Kvällen faller ännu i bitar
och återigen korsar främlingarna
sina spår och alla vägar
leder inte till Rom men
till centrum;rondeller
trådslitna barnvagnar och
knarrande ledbussar som
pysande sjunker ner på knä
vid varje hållplats
och barnen snorar på de
okrossbara rutorna som ska
skydda mot det oväntade
om utifall att infall
hon tänker långsamt
på rösten i högtalarna
som talar om förrymda mentalpatienter
lockade;pockade
av friheten utanför murarna
och en folkefiende ska en dag
resa sig och förklara krig
mot allt detta och mot
Mordor ska vi marschera
enade vi stå
och söndrade vi falla

ljudlöst