Med förtäckta ord
väckte du glansen i hennes ögon
gjorde drömmarna levande
byggde sagoslott
alltför bräckliga
för verklighetens pålar att bära

Kom och lek
min lavendelblomma ; sa du
fast hon var den del
av ditt skuggjag
du inte ville uppleva

hon smög för nära din sårbarhet
då släckte du hennes drömmar – dina ord föll hårt
som en vinande piska
på redan blodad hud.

© Karin Dahlin