Jag heter Mickaela Andersson, kallas för Micka, är 16 år på väg mot mitt 17:e eller? Det är sånt som man aldrig kan veta, jag kanske blir påkörd av en buss imorgon och dör omedelbart? Jag har svart hår, men röda slingor i luggen (ja jag vet jätte orginellt verkligen) mina ögon är bruna och jag har hål i öronen. Jag klär mig som jag vill, det innebär oftast mjukisbyxor och en t-shirt, slita vans och mitt hårband. Ibland kan jag glänsa till och använda en svart slipps också ihop med att par jeans och en vit blus. Jag är en helt vanlig tonåring som gör det dom flesta andra gör: går i skolan (närmare bestämt i 9:an), pluggar (eller försöker så gott jag kan), umgås med vänner, sitter vid datorn, lyssnar på musik (ordentlig sådan, Iron Maiden, Metallica, Night Wish, Arch Enemy, Marlyn Manson, SOAD, In Flames, Korn, Sabaton, tja det händer väl att pop slinker med ibland nån gång), festar (mjo ibland i alla fall), är depprimerad (där, där har ni den felande länken med mig) Men det är väl inget, klart att alla tonåringar är deppade nångång då och då? Tss jo tjena, det här handelar inte om: “åhh stackars mig min kille gjorde slut”, detta går mycket djupare än så, så pass långt in i min själ att jag inte vet om jag klarar av det här längre. Hur länge klarar man av att bära på en så pass stor händelse? Jag vet precis, så pass länge som det krävs.